Dataskydd

Vad är speciesism? Orsaker, effekter och sätt att övervinna

Vårt samhälle gör skillnad mellan olika djurarter genom att ge vissa mer skydd och moralisk värde än andra. Medan hundar och katter betraktas som älskade husdjur, anses det vara självklart att använda kor, grisar eller höns för mänsklig konsumtion. Denna åtskillnad baseras inte på objektiva biologiska eller moraliska principer, utan på en djupt rotad mentalitet som kallas speciesism.

Men vad betyder egentligen speciesism? Hur har detta begrepp utvecklats historiskt, och vilka konsekvenser har det för djur, människor och miljön? I denna artikel granskar vi definitionen, historien om dess uppkomst, de vardagliga uttrycken och etiska motargument.

Definition av speciesism: Vad betyder termen?

Speciesism beskriver en form av diskriminering där levande varelser behandlas olika baserat på deras tillhörighet till en viss art. På samma sätt som rasism eller sexism föredrar eller missgynnar speciesism vissa grupper – i detta fall baserat på deras biologiska art.

I praktiken innebär detta att intressen hos icke-mänskliga djur systematiskt underordnas mänskliga intressen, oavsett om de har förmågan att lida eller känna glädje. Medan mänskliga rättigheter anses som självklara, erkänns jämförbara rättigheter för djur ofta inte.

Speciesism visar sig till exempel i hur vissa djur hålls i djurfabriker under grymma förhållanden, medan andra tas om hand med särskild omsorg som husdjur. Denna godtyckliga åtskillnad rättfärdigas ofta kulturellt eller ekonomiskt, men är tveksam ur ett etiskt perspektiv.

Historisk bakgrund: Hur uppstod speciesismen?

Begreppet speciesism användes först 1970 av den brittiska psykologen Richard D. Ryder, men idén att människan står över andra levande varelser går långt tillbaka i historien. Sättet djur har behandlats varierade över olika kulturer och epoker – från religiös tillbedjan till systematisk användning som resurser.

Antiken och medeltiden: Dykning av människ-djur-skillnaden

I många tidiga kulturer betraktades djur som andliga varelser. Särskilt i religioner som hinduism och buddhism ansågs det vara en moralisk plikt att behandla djur med respekt. I antikens Grekland formulerades för första gången en strikt åtskillnad mellan människa och djur. Aristoteles (384–322 f.Kr.) såg människan som överlägsen, eftersom hon tilldelades förnuft, medan djur endast handlade instinktivt. Denna idé hade en långvarig påverkan på västerländskt tänkande.

Under medeltiden förstärktes människans överlägsenhet genom kristen teologi. Bibeln framställde människan som "skapelsens krona", vilket tjänade som en rättfärdigande för djurens användning för mat, arbete och kläder. Denna mentalitet präglade djurens behandling i Europa under många århundraden.

Modern tid och upplysning: Djur som maskiner?

Med den vetenskapliga revolutionen under renässansen och modern tid förstärktes skillnaden mellan människa och djur ytterligare. René Descartes (1596–1650) såg djur som självlösa automater, som endast visade reflexer på externa stimuli. Detta rättfärdigade djurförsök och industriell användning av djur. Först med upplysningen började djurens välfärd diskuteras, men de flesta filosofer betraktade fortfarande djur som medel för ett syfte.

1800-talet och 1900-talet: Begynnelsen av djurrättighetsrörelsen

Det var först på 1800-talet som växande etiska bekymmer ledde till att de första djurskyddsorganisationerna grundades. 1824 skapades Royal Society for the Prevention of Cruelty to Animals (RSPCA) i Storbritannien. Under 1900-talet visade beteendevetare som Jane Goodall att djur har komplexa känslor och sociala strukturer.

Med publiceringen av "Animal Liberation" (1975) av Peter Singer inleddes den moderna djurrättighetsrörelsen. Singer argumenterade för att speciesism är lika moraliskt problematisk som rasism eller sexism. Sedan dess har många filosofer och aktivister tagit sig an den orättvisa behandlingen av djur, och organisationer som PETA eller Animal Equality kämpar för deras rättigheter.

Den speciesistiska mentaliteten har växt fram historiskt och är djupt förankrad i vår kultur. Först på senare tid har den blivit mer ifrågasatt. Med ökad medvetenhet om djurs medvetande och förmåga att lida blir det allt tydligare att det är dags för en omprövning av vår syn på icke-mänskliga varelser.

Manifestationer av speciesism i vardagen

Speciesism är djupt rotad i vår kultur och våra vardagliga praxis. Ofta inser vi inte ens att vi föredrar vissa djurarter samtidigt som vi orsakar andra lidande. Här är några exempel:

Kost: I de flesta samhällen är det normalt att äta vissa djur som nötkreatur, grisar eller höns, medan andra – till exempel hundar eller katter – betraktas som familjemedlemmar. Denna åtskillnad har ingen biologisk grund, utan är kulturellt präglad.

Kläder: Många klädesplagg är gjorda av läder, ull eller päls, vilket innebär att djur används eller dödas för modeändamål.

Underhållning: Djur i zoologiska trädgårdar, cirkusar och delfinarium hålls under ofta onaturliga förhållanden för att användas för mänsklig underhållning.

Djurförsök: Miljontals djur testas årligen i laboratorier, ofta för kosmetika eller mediciner. Deras lidande betraktas ofta som nödvändigt, trots att det finns alternativa forskningsmetoder.

Lagstiftning: I många länder finns strikta lagar som skyddar husdjur, medan produktionsdjur ofta endast har minimalt lagligt skydd.

Etiska argument mot speciesism

Motståndare till speciesism argumenterar för att lidandet av en levande varelse inte räknas mindre bara för att den tillhör en annan art. Avgörande för moralisk beaktning bör vara förmågan att lida, inte den biologiska klassificeringen.

Moderna vetenskapliga rön visar att många djur har en hög grad av intelligens, sociala färdigheter och känslor. Grisar är till exempel lika intelligenta som hundar, medan kråkor kan använda verktyg. Ändå skyddas vissa av dessa djur medan andra betraktas som blotta livsmedel.

Ännu ett argument mot speciesism är att andra former av diskriminering – som rasism eller sexism – redan har erkänts som moraliskt felaktiga. På samma sätt är det orättvist att behandla djur sämre enbart på grund av deras art.

Under de senaste åren har många länder och företag gjort betydande steg för att förbättra djurskyddet och avskaffa speciesistiska strukturer. Särskilt inom underhållning, mode och djurhållning syns märkbara förändringar.

Frankrike beslutade 2021 att gradvis förbjuda djurhållning av vilda djur i cirkusar för att avsluta lidandet för elefanter, lejon och andra djur. Även Storbritannien, Italien och Nederländerna har stiftat liknande lagar som syftar till att inte längre utnyttja djur som rena underhållningsobjekt. Tyskland har också gjort framsteg: Sedan 2022 är det i flera delstater förbjudet att hålla vissa vilda djur som elefanter, björnar eller giraffer i cirkusar. Det finns dessutom krav på en nationell förbud, som ännu inte har genomförts helt.

Den kritiska inställningen till vilda djurhållningar återspeglas också i den ökande mängden länder som förbjuder delfinarier och marina däggdjursparker. Kanada har 2019 stiftat lagar som förbjuder att hålla eller avla valar och delfiner i fångenskap. Frankrike meddelade 2021 att man inte kommer att ta emot nya orcas eller delfiner i fångenskap, och Barcelona planerar att stänga sitt sista delfinarium och överföra djuren till skyddade havsområden. I Tyskland ökar protesterna mot delfinhållning i zoologiska trädgårdar, och det diskuteras om befintliga anläggningar bör stängas på lång sikt.

Även modebranschen reagerar i allt högre grad på kritiken mot användningen av djurprodukter. Norge och Estland har beslutat att avveckla pälsfarmar helt till 2025, medan Kalifornien som första delstat i USA har förbjudit försäljning av pälsprodukter. Tyskland införde 2017 strängare regler för pälsdjursfarmar, vilket ledde till att de sista anläggningarna i landet stängdes 2019. Stora lyxmärken som Gucci, Prada, Versace och Canada Goose har meddelat att de framöver avstår från äkta päls.

Dessa utvecklingar visar att den samhälleliga inställningen till djur förändras. Fler och fler länder och företag arbetar aktivt för striktare djurskyddsåtgärder och erkänner att djur inte längre bör betraktas som blotta resurser. I Tyskland växer också trycket på politiken att genomföra längre förbud och strängare lagar för att skydda djur.

Konsekvenser av speciesism för djur, miljö och människor

Speciesism påverkar inte bara hur djur behandlas, utan har också betydande ekologiska och samhälleliga konsekvenser. Den systematiska utnyttjandet av djur leder till massivt lidande, skadar miljön och har långsiktiga effekter på mänsklig hälsa och livsmedelssäkerhet.

Konsekvenser för djur: Djurfabriker och lidande

Årligen slaktas över 70 miljarder landdjur för livsmedelsproduktion, de flesta under extremt svåra förhållanden i djurfabriker. Kycklingar, grisar och nötkreatur tillbringar hela sina liv i trånga burar eller stallar, ofta utan dagsljus eller frisk luft. Särskilt allvarligt är plågsamma långdistanstransporter, där djur transporteras utan tillräckligt med vatten och mat. I slakterier sker det ofta felaktiga bedövningar, vilket gör att många djur upplever sin död med fullt medvetande.

Förutom livsmedelsindustrin påverkar speciesism också andra områden: Djurförsök genomförs trots moderna alternativ, och djur på zoo, cirkusar eller delfinarium lider under icke-arttypiska förhållanden.

Konsekvenser för miljön: Klimatförändringar och resursförbrukning

Den industriella djurhållningen står för 14,5 % av de globala växthusgasutsläppen – mer än hela världens trafik. Särskilt problematiskt är avverkning av regnskogar för betesmark och odling av foder som sojabönor. Cirka 80 % av den globala sojabönan används som djurfoder.

Ännu ett stort problem är den höga vattenförbrukningen: Produktionen av 1 kg nötkött kräver upp till 15 000 liter vatten. Samtidigt belastar avföringen från produktionsdjur mark och vatten med nitrater och fosfater, vilket leder till vattenförorening och utfiskning av arter.

Konsekvenser för människor: Hälsorisker och social ojämlikhet

Studier visar att en hög konsumtion av animaliska produkter ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa typer av cancer. Särskilt processade köttprodukter som korv och skinka misstänks enligt Världshälsoorganisationen (WHO) vara cancerframkallande.

Utöver det förvärrar den industriella djurhållningen sociala ojämlikheter. Stora områden används för att odla foder, medan miljontals människor lider av hunger. En minskning av köttkonsumtionen skulle kunna bidra till att använda resurser mer effektivt och förbättra global livsmedelssäkerhet.

Speciesism orsakar massivt djurlidande, påskyndar klimatförändringar och har negativa konsekvenser för mänsklig hälsa och livsmedel. Ett mer medvetet förhållningssätt till animaliska produkter samt hållbara alternativ kan bidra till att minska dessa problem och skapa en rättvisare värld för alla levande varelser.

Vägar till att övervinna speciesism

Speciesism är djupt rotad i våra samhällsstrukturer, men det finns många sätt att ifrågasätta och förändra denna mentalitet. Att övervinna speciesism kräver både individuella och samhälleliga förändringar som påverkar flera nivåer – från personliga konsumtionsbeslut till politiska åtgärder.

1. Utbildning och medvetenhetsförändring

En central åtgärd för att övervinna speciesism är utbildning och upplysning. Många människor är inte medvetna om att den systematiska exploateringen av djur inte bara har moraliska, utan även ekologiska och hälsomässiga konsekvenser. Genom att ge grundlig information om den kognitiva och känslomässiga intelligensen hos djur, deras förmåga att lida och de verkliga förhållandena i djurhållningen kan medvetenheten om orättvisorna i speciesistiska strukturer ökas.

Skolor, universitet och media spelar en avgörande roll i formidlingen av dessa ämnen. Vetenskapliga studier visar allt tydligare att många djurarter har komplexa sociala strukturer och en hög grad av känslighet. Organisationer som Animal Ethics, PETA eller ProVeg arbetar aktivt för att sprida information och erbjuder utbildningsmaterial för att öka medvetenheten om djurrättigheter.

2. Skapa kulturella förändringar och nya normer

Många speciesistiska praktiker bygger på samhälleliga normer och traditioner som ofta okritiskt accepteras. För att övervinna speciesism måste nya etiska standarder etableras som inte längre betraktar djur som underlägsna varelser. Detta kan ske genom att främja djurvänliga värderingar inom konst, litteratur, film och reklam.

Ett exempel på kulturell förändring är den ökande avvisningen av pälsmode eller hållning av vilda djur i cirkusar. I många länder har sådana praktiker redan förbjudits eller kraftigt begränsats genom offentlig press. En liknande förändring inom livsmedelsindustrin skulle kunna leda till att växtbaserade alternativ blir normen och att animaliska produkter gradvis tappar betydelse.

3. Vardagsbeslut: Medveten konsumtion

Varje köp är ett beslut – och med varje beslut kan man minska djurlidande. Detta inkluderar:

Djurlidsfri kost: Den som minskar eller helt avstår från kött, fisk, mejeriprodukter och ägg bidrar direkt till en minskad efterfrågan på produkter från djurfabriker. Det finns numera många växtbaserade alternativ som möjliggör en balanserad kost.

Välja djurförsöksfria produkter: Många kosmetik- och hushållsprodukter testas fortfarande på djur. Genom att köpa djurförsöksfria produkter kan varje konsument göra en markering.

Mode utan djurlidande: Läder, ull och päls orsakar enorm djurlidande. Allt fler märken erbjuder hållbara, djurfria alternativ.

Hållbar djurfoder: Även husdjur kan hållas utan konventionellt kött. Ett exempel är Marsavet Trockenfutter Hund Microbell med mikrobielt protein. Detta innovativa foder utesluter animaliskt protein från produktionsdjur och använder istället mikrobiellt protein, vilket utgör en miljövänlig, hypoallergen och lättsmält proteinkälla. Jämfört med traditionell köttproduktion kräver det upp till 90 % mindre mark, vatten och energi, vilket gör det till ett etiskt och hållbart val. Sådana alternativ bidrar till att minska efterfrågan på djurprodukter och långsiktigt bryta ner speciesistiska strukturer.

4. Politiska och rättsliga förändringar

Individuella beslut är en viktig faktor, men för att systematiskt bekämpa speciesism krävs också politiska åtgärder och lagstiftning. I många länder finns det redan första steg mot att stärka djurrättigheter, men ofta begränsas dessa till husdjur, medan produktionsdjur fortfarande är otillräckligt skyddade.

Krav på striktare djurskyddslagar, avskaffande av djurfabriker och främjande av växtbaserade alternativ vinner alltmer mark. Genom petitionering, val och politiskt engagemang kan medborgare aktivt bidra till att förändra lagstiftningsramar. Ett exempel är den ökande mängden städer och länder som minskar subventionerna till köttindustrin och istället främjar hållbara kostmetoder.

Att övervinna speciesism kräver en omfattande samhällelig förändring som omfattar utbildning, kultur, konsumtionsmönster och politiska åtgärder. Varje enskilt steg – oavsett om det är genom medveten konsumtion, utbildning eller politiskt engagemang – bidrar till att bryta ner speciesistiska strukturer och skapa en mer rättvis värld för alla levande varelser.

En omprövning för en mer rättvis värld

Speciesism präglar vårt samhälleliga tänkande, men denna ojämlika behandling av djur är varken etiskt accepterbar eller oundviklig. Vetenskapliga rön visar att djur har känslor och förmåga att lida, därför måste deras systematiska utnyttjande ifrågasättas.

Alla kan bidra till förändring – genom mer medvetna konsumtionsbeslut, stöd för djurrättigheter och hållbara alternativ. Ett första steg är att inte bedöma djur efter deras nytta för människan, utan istället respektera dem som kännande varelser med eget värde.

Vanliga frågor om speciesism

Vad betyder speciesism? Speciesism avser diskriminering av levande varelser baserat på deras artspecifika tillhörighet, där intressen hos icke-mänskliga djur underordnas mänskliga intressen.
Hur yppar sig speciesism i vardagen? Speciesism visar sig i den ojämlika behandlingen av djur, exempelvis i omsorgen om husdjur jämfört med utnyttjandet av produktions- och försöksdjur.
Varför är speciesism moraliskt problematisk? Den är problematisk eftersom den systematiskt ignorerar djurs lidande, trots att djur är lika kapabla till att lida som människor.
Vad är antispeciesism? Antispeciesism innebär att motsätta sig diskrimineringen av djur baserat på deras artspecifika tillhörighet och kräver lika behandling av intressen hos alla kännande varelser.
Hur kan man övervinna speciesism i vardagen? Man kan övervinna speciesism genom att undvika animaliska produkter, välja djurförsöksfria produkter, inte besöka zoologiska trädgårdar eller cirkusar och övergå till vegansk kost.